Paus tack!

För varje dag som går så får jag mer och mer panik. Snart är mammadagarna slut! Vi har inte fått svar om Nikkis förskoleplats, jag har inget jobb och jag har tydligen varit såpass ”smart” i början på graviditeten att jag gick med i facket men inte i a-kassan. >_<

– 10.000 failpoäng till mig!

Så jäkla mycket skit att hålla reda på med graviditetspenning, föräldradagar, sgi, förskoleköande, vaccinationer och gu vet vad…med en hjärna som är mos? Tänk om alla kunde få sig en personlig assistent igenom livet, någon som hade koll på vad man ska tänka på och vad man har rätt till. Någon som vet hur allting funkar och kan sköta allt sånt åt en när man själv inte är kapabel till att tänka. 😉

Nu blir det inskrivning på arbetsförmedlingen på måndag för att behålla min sgi, sökt jobb har jag ju gjort ändå men inte får man nått napp inte.. Ska ta tag i en del annat på måndag också.

Men nu är det fokus på söndag! Nikki blir nämligen 1år på måndag (kul sätt att spendera hennes födelsedag på?) så på söndag kör vi på öppet hus-principen och bjuder in släkt och vänner till att fira Nikki. Så mycket som vi har donat här hemma senaste månaden har vi nog inte gjort sen vi flyttade in haha. ^^ Jag har sprayat färdigt Nikkis byrå, gjort färdigt vårat vitrinskåp i köket, målat och satt upp fönsterlampor i vardagsrummet, satt upp kabelkanaler överallt, fått upp klädhängare i sovrummet, rensat på tomten, skruvat upp hyllor. Vi har ju ändå bott här i lite över ett år nu så är väl bannemej på tiden att man får ordning. *haha*

Såklart ska ju inte helgen gå smidigt… 😉 Det började med att vi fick flytta på Nikkis firande från lördag till söndag då det blev en liten bokningskrock. Och har vi otur nu så kommer Daniel få jobba i helgen, håller tummarna för positivt besked ikväll men tror det skiter sig. =/ Men men….fokus var det! Jag ska städa vidare här hemma, tvätta behövs! Sen imorgon ska jag fylla tårtorna och så ska jag ta fram pumpapajerna från frysen. Kommer bli toppen! 🙂

Sova?

Jaha..
Har lyckats få Nikki att somna men inte fasiken lyckas jag somna själv. >_<
Det är lustigt att när hon sover bredvid mig i sängen så somnar jag skitsnabbt för jag är lugn och vet vart jag har henne, men sen sover jag rätt dåligt för jag ligger stel som en pinne för sängen känns liten och jag är rädd för att antingen mosa henne eller putta ut henne. Sover hon inte i sängen så har jag skitsvårt för att somna men när jag väl somnar så sover jag som en stock! Jag är nästan förvånad över att jag vaknar när hon vill ha mat. 😉
Det skär lite i mammahjärtat när jag inte har henne nära, men sömn är behövligt om jag ska kunna "sköta mitt jobb"

Snart är Nikki 3 månader gammal och jag börjar nog äntligen känna som att jag börjar få lite ordning på livet som mamma, sysslorna här hemma och snart lite ordning i huset också! Det är ca 4 månader sen vi flyttade in och jag möblerar fortfarande om då och då för jag inte vet riktigt vad jag vill ha…men känns betydligt mer nära nu iaf.

Summering av året som har gått

Jaha..
Ännu ett år har rullat förbi, eller snarare lunkat haha. Tycker det har varit ett rätt långt år men det är väl för att man gått i väntans tider. 😉 Det var i mars som vi fick reda på att vi skulle ha barn. Något som kändes väldigt overkligt. Igenom hela graviditeten så kände jag att det kunde lika gärna dyka upp någon och säga ”du har inbillat dig, du är inte gravid” och jag hade trott dom. Det var så skönt att vi gjorde flera ultraljud för då fick jag bekräftat för mig varje gång att det fortfarande var någon kvar därinne. 😛 Jag saknar verkligen inte att vara gravid, håller tyvärr inte med dom som tycker att det är mysigt, men jag är samtidigt tacksam att jag slapp många besvär som andra brukar ha. Gick inte upp mer än 8kg under graviditeten så det var ju skönt, och efter förlossningen har jag rasat ner 17kg så jag ligger redan på plus så att säga.

Utöver att vara gravid och att bli mamma så har det hänt en del annat. Många operationer har det blivit häromkring. Mamma fixade ögat, mormor opererade bort ena bröstet pga. cancer, Johan har åtgärdat ”läkningsfel” efter olyckan, Helena fick tarmvred igen. 

Större tråkigheter var dom tre som gått bort det här året… Först Daniels morfar Toivo, sedan Emil (Niclas och Marikas lilla kämpe) och nu nyligen Mange. Jag har skänkt många tankar till deras närstående och andra som också haft det riktigt tungt i år.. ❤

Roligare saker som hänt!:
*Såg Aerosmith live med hela familjen (en sak jag nu kan bocka av på min ”bucketlist” haha)
* Fick träffa John igen som efter två år i Japan äntligen besökte Sverige ett litet tag.
* Jag och Daniel lämnade lägenheten i Norrtälje bakom oss och flyttade till radhus i Bergshamra

Vi har avslutat det här året med två stora irritationsmoment. Det första har varit en trasig värmepump som antingen har slagit av så vi frusit ihjäl nu i minusgraderna eller så har den gått på full sprutt så att Nikki har varit tokvarm och kinkig. Igår fick vi shuntmotorn utbytt så förhoppningsvis slipper vi detta nu. Det andra irritationsmomentet har varit min öroninflammation från helvetet som gett mig ont som f*n – inte bara i örat utan även bakom ögat, i käken så jag inte kunnat gapa, i bakhuvudet, hela vägen ner igenom nacken och ut i axeln. Underbart skönt! Det har krävt två penicillinkurer, smärtstillande dygnet runt och ögondroppar men nu är det förhoppningsvis borta. Jag ska dock fortsätta med dropparna en vecka till för att vara på den säkra sidan. Men trots den extrema smärtan så har det varit ännu mer smärtsamt att se min dotter Nikki ha magont pga penicillinet jag tagit. Som hon har skrikit den lilla stackaren… 😦 Vill aldrig mer behöva ta den skiten medan jag ammar, mitt mammahjärta är så brustet för hon senast igår kväll gallskrek så hon fick slut på luft och blev tokvarm. Och inte kan man göra något mer än att lindra lite.

Så.. Det var mitt år det! Såklart har det hänt mycket mer än såhär med detta var huvuddelarna så att säga. ^^

Slutet nu på det gamla året och början på det nya ska vi fira hemma hos Daniels föräldrar för vi var hos mamma på julafton (rättvist och bra haha). Ska bli riktigt trevligt även om jag trivs allra allra bäst hemma i vår lilla familjebubbla. Daniel har fyra dagar ledigt efter idag, DET ser jag fram emot!

Jag har blivit mamma!

Jag har fortfarande inte riktigt fattat trots att det snart är tre veckor sen jag födde våran lilla dotter. Jag har tänkt flera gånger att jag ska skriva lite men har ju såklart varit insnöad på annat. 😉

Förlossningen gick mycket fortare än jag trodde att den skulle. Vattnet gick på kvällen den 8e men fick åka hem igen då värkarna inte hade kommit igång. Hann dock bara komma hem från Danderyd (03:00) så satte dom igång. Låg hemma och höll ut till 7 på  morgonen sen fick Johan köra in oss igen, och det var ju tur att han gjorde det för 10:05 var hon ute efter bara 20 minuters krystande!

Och jag måste säga att vi har fått en otroligt underbar bebis. Vi har hittills varit väldigt bortskämda faktiskt, hon är så snäll/lätt! Amningen har funkat sen första början och hon går upp i vikt så det knakar (vägde 4020g när hon föddes och vägde igår 4670g). Hon var visserligen vaken hela nätterna de 3 första dygnen men har därefter oftast sovit bra på natte. Det har varit några enstaka kvällar då hon haft svårt att somna pga bubblig mage men för det mesta så vaknar hon 22, 01, 05, 08 och vi vände på dygnet de där första nätterna så vi brukar inte komma i säng förrän sent ändå så jag är bara upp en gång under natten liksom 🙂 Dessutom skriker hon inte ofta heller, men hon har en sjujäkla pipa när hon väl skriker haha. Jag kunde nog inte ha fått en jätte bebis som första barn. ❤

Det är verkligen en obeskrivlig känsla att bli mamma och första veckan grät jag massvis med gånger av olika anledningar – oro över hur det ska gå, att hon är så fin, rädsla för att göra fel, för att hon är MIN, för att hon är ledsen osv osv. Nu känner jag mig lite mer stabil. 😉 Känns dock tråkigt att Daniel varit tvungen att börja jobba igen, det var så mysigt att få 2 veckor iaf till att knåpa ihop den här lilla familjen, lära känna vår lilla dotter, presentera henne för släkten osv. Nu är det åter till "vardagen" och klura ut hur man ska få ihop det nya livet men det ser jag fram emot!

Jadå, det blir nog ett hem

Nu har vi bott i radhuset i en månad och ja.. ^^ Det går långsamt men bit för bit faller på plats och jag börjar faktiskt känna som att det är vårt hem. 🙂
Som ni ser så finns det kartonger kvar.ännu! Har totalt kanske 7-10 kartonger kvar med sådant som vi inte har ”bestämt ett hem för” ännu. Och vardagsrumsbordet är oftast belamrat då det är där jag gör den mesta sorteringen haha. ^^ Är fin kombo det här med att vilja boa och att vara.gravid, kroppen skäller ut mig såhär på kvällarna för allt jag gjort under dagen trots att jag sorterar, städar osv. sittandes så mycket som det är möjligt.

Hade förvärkar hela förra lördagen (25/10) och lite på söndagen så trodde att bebisen kanske skulle anlända den 30e som mormor hade gissat på, men efter dom två dagarna vart det lugnt igen så hon blir nog kvar därinne på övertid som jag först trodde. 🙂 Bra det så jag hinner boa klart kanske haha. Fast jag är redigt trött på alla dessa besvär som hör till.

Den som väntar på något gott… 🙂

Sova?

Här kommer ett riktigt gnälligt inlägg, för jag är så trött på att vara trött! Och det känns lite sisådär med gnäll som gravid. Det är allmänt känt att man blir gnällig men i samma veva så får man känslan av att man inte får klaga eftersom det är ett självvalt tillstånd.

Nu är det lite mer än två veckor kvar till bebisen är beräknad, 16 dagar för att.vara exakt men jag tror att den kolmer vara sen. Kan säga att två veckor just nu känns som en.väldigt lång tid. Är så sliten! På mornarna är kroppen bara hyfsat öm och jävlig, det känns överkomligt liksom och jag är inte alltför trött. Men sen ju längre in på dagen jag kommer desto mer börjar tröttheten komma ikapp och kroppen börjar gnälla. Vid 7-8 på kvällen går jag omkring vaggande och halvt haltande och stånkar, längtades efter sängen. Vid 22 ungefär lägger jag mig men minns då att natten inte ger mig det jag behöver! Istället för sömn och återhämtning som jag sett framför mig så börjar ”tortyr” istället.

Att först ligga på ena sidan (vänd inåt), bulla upp med kuddar och försöka sova. Ischias strålar numer konstant i högra benet, dessutom sätter krypningar igång så fort jag lägger mig ner. Försöka somna i nån timme men sen behöva upp och kissa. Bulla ner sig i sängen igen men nu vänd utåt för höften började göra ont. Hålla krampaktigt i kramkudden för magen vill putta ner den på golvet. Näsan börjar täppas igen. Jag halvsover men känner ändå hur hjärnan går på högvarv, jag snappar upp delar av tankar om diverse sjukdomar osv, saker som jag inte förstår hur hjärnan kommit in på. Händerna börjar nu att domna bort men det är helt okej, en liten sträck med armen upp mot taket och det försvinner. Den riktiga plågan börjar efter 2-3 toabesöket för natten! När jag stöttat mig mot väggen hela vägen ut och tillbaka för att kroppen gör så förbaskat ont. Att försöka bestämma sovsida som inte är skön utan bara är minst obekväm. När domningarna i händerna gått över till stickningar och innan morgonen är här kommer smärta i musklerna till mina tummar. Dom svullna händerna har dessutom gett mig stela och ömma fingerleder.
Fötterna har senaste veckan börjat svullna och klia och känns ibland som det är stora blåmärken på ovansidan.

Lägger man sedan till hormoner på den här slitna och trötta kroppen så är tårarna ett faktum. Gråter nog minst en gång om dagen för att jag känner att jag inte orkar mer. Klart längtar jag efter att få hålla i våran bebis! Dock känns det ju nu som att man är himla dum om man går igenom det här igen sen…men jag vet ju att det troligtvis kommer bli så någon gång att man ”glömt” hur otroligt jäkla jobbigt det här var. 😉

Inflyttning

Det har varit en otroligt tung vecka för både kropp och psyke, att dessutom vara full av tokiga hormoner gör inte saken bättre..
I onsdags fick vi då äntligen nycklarna till radhuset. Den som bodde där innan hade dock lämnat stället orört i princip så hyresvärden hade städare där när vi kom (men skulle sedan visa sig att dom inte skötte sitt jobb). Som tur var hade vi inte bokat flytt förrän lördag så det var inte hela världen att vi inte kunde knata in på onsdagen. Torsdag var vi dit igen, städarna med men de glömde fortfarande många bitar och slarvade med en del. *suck*
Men vi tog ett break och åkte på rimbo marknad. Ett klokt beslut för min hjärna höll på att koka och marknaden fick mig på andra tankar, träffade många vänner och bekanta. Kroppen var inte lika glad på mig när jag gått runt ett par timmar..

Och på samma sätt har jag fortsatt tortera mig själv. >_< Fredagen blev det att dona i lägenheten, Johan körde ett litet lass med saker (bl.a. sängen) ut till huset, sen spenderade vi kvällen med att packa ner alla de sista pinalerna i lägengeten. La oss kl 2 i soffan för att sova men jag hade så ont i hela kroppen att jag knapp sov nånting. Värsta natten på länge! Sen lördag fick vi hjälp av hela Daniels familj med att föra flyttlasset till nya stället.

Detta är framsidan 🙂 Möbeln fick vi behålla från förra ägaren, älskar den! Behövs dock rustas upp en del. Till höger är våran bod/förråd. Har en gräsplätt på baksidan också ^^

Men iaf, lördag gick flyttlasset tack vare massa hjälp. Har sedan fått assistans både lördag och söndag med att skruva ihop lite möbler och packa upp lite lådor, men är fortfarande en lååång väg kvar. I sluet på varje dag skriker kroppen på mig. Jag borde ta det lugnare men jag kan inte bara sitta! Jag vill få ordning så fort som möjligt, och att lämna den ordningen i andras händer får det att krypa i mig. Jag vet att jag måste lära mig leva med att jag inte kan ha koll på eller kontrollera allt men det är så svårt..

Men hur negativ jag än låter i det här inlägget så är jag faktiskt superlycklig innerst inne! Lycklig över att slippa bo i lägenhet, att få bo större, att jag har min sambo som jag är extremt lycklig med och mycket mer. ❤

Imorgon!!

Ursäkta den osminkade utslitna jag men här kommer en magbild iaf, den första jag velat lägga ut. 😉 Har hittills under graviditeten bara tyckt att jag ser fet ut vilket har förstärkts av faktumet att jag gått upp så lite, men någonting hände senast veckan och plötsligt har magen knakat till och blivit en gravidmage enligt mig. ^^ Det är väl på tiden! Är i v35 nu och igår när jag tog bilden stod det på appen att det bara är 40 dagar kvar..känns sjukt nervöst och spännande!

Var till mvc igår för kontroll och det såg bra ut, bebisens hjärta slår på fint. När jag satt i väntrummet körde bebisen sin mest rejäla möblering i magen hittills, var en tjej där som satt och titta på min mage för den rörde sig så mycket haha. Wilda (en av bebisens kusiner) var förbi igår på besök också. Hon ville sitta lutad mot mig när vi satt och kollade på
film och blev superglad när hon fick några rejäla puttar mot sin arm/axel. 🙂

Idag är det dags för en sockerbelastning + ett till prov så jag har fastat sen 20:00 igår kväll. Kvällen är ju inget problem, gillar ändå inte att äta sent. Det är nu det är jobbigt! Vakna 5-5:30 och min kropp vill alltid ha frukost direkt, men det får vänta till efter sockerbelastningen som är färdig kl 10 först. Fy va jobbigt det känns!

Imorrn bitti får vi äntligen nycklarna till nya boendet! Så himla underbart det känns!! 😀 Blir först in och besikta städning osv tillsammans med vaktmästaren för att se så det är inflyttningsklart. Sedan ta lite foton (såklart) och sedan sitta ner och glo.  *haha* Dvs glo för att få ett humm om vilken möbel som ska vara var, hur jag vill packa upp saker å ting. För jag känner på mig att det kommer gå FORT  på lördag sen när flyttlasset ska gå och att jag inte kommer hinna se över allt såsom jag skulle vilja.

Jag längtar mest till att säga hejdå till den här lägenheten, men det dröjer ett tag till..

Orken börjar tryta..

Börjar bli väldigt mycket kartonger i vardagsrummet nu. Vi har packat ner i princip allt som går att packa ner än så länge. Om 6 dagar får vi tillgång till radhuset och åker dit med lite prylar, men stora flyttlasset går den 4/10 då vi hyrt en lastbil.

Börjar dock bli tyngre och tyngre för mig att röra på mig, tröttheten kommer tillbaka och det mesta känns jobbigt. Att bara sitta och titta på medan andra fixar runt i mitt nya hem känns inte lockande, jag vill själv bestämma vart allt ska vara..

Men nu är det ju som det är. Det är skönt att få flytta och jag ser fram emot att få ha en liten liten tomt. Dessutom är det ju så att ju fortare tiden går desto snabbare får vi möta vår lilla bebis också. Bara 44 dagar kvar till BF och jag börjar bli lite nervös. Men kommer säkert att gå bra.. 🙂

Bebispyssel

Bestämde mig för flera år sedan att när det var dags för mig att få barn så skulle jag göra en egen ”första året” bok. Har alltid tyckt om att bläddra i min och vill absolut ge det till alla mina barn också. Jag började grubbla på vad jag vill ha med väldigt tidigt i graviditeten men har ändå inte kommit längre än till kladdar och noteringar, fram tills häromdagen. Har nu fått ihop grunden till några av sidorna och tänkte visa dessa här. Just nu är sidorna lösa (det är stora designark som jag sedan kommer fästa i det svarta albumet ni ser under) för att jag inte vet i vilken ordning jag kommer vilja ha dom och för att dom som sagt inte är klara. Det här albumet är så pass stort att man kommer kunna fylla det med ännu mer varteftersom.

Om ni klickar på bilderna så får ni se dom större/tydligare!

 

Här är då den sidan som är mest färdig. ^^ Det blir troligtvis första sidan i albumet eftersom detta är om hur det hela startade. Högst upp är alltså grav-testen som jag laminerat och som jag kommer fästa med karborreband så det går att ta loss om man vill det. Bredvid kommer alltså jag och Daniel skriva om våra reaktioner när vi fick pluset.
Därunder ska vi skriva om första ultraljudet (KUB-testet), vad vi såg osv. Till vänster om bubblan har jag gjort en liten plastficka och skrivit ut ultraljudsbilderna vi fick fast i lite mindre format, man kan enkelt ta ut dom ur fickan och titta igenom dom (är 4st i varje ficka). Och som ni ser är det sedan rutinultraljudet och därunder tillväxtultraljudet (som vi inte varit på ännu). Är riktigt nöjd med denna sidan! Ska dock fundera på om jag ska hålla den såhär ”simpel” eller om jag ska lägga till några dekorationer, tror dock att bakgrunden är tillräcklig.

Sedan har vi då en sida där jag börjat på ett mindre släktträd med bara närmsta släktingarna för barnet. Vad jag gjort är att klippa små ”kort” som är röda för min sida av släkten och blå för Daniels sida av släkten. Här ser man hur olika det blir när han är minst i sin familj och jag är äldst i min familj haha! >_<

Uppifrån blir det alltså 

mormor, morfar – farmor + farfar
mina syskon + mamma (jag) – pappa (Daniel) + hans syskon
 silvriga är vår bebis – de två bredvid är i lite ljusare blå och är alltså syskonens partners
kusiner (3 i varje familj)

Jag ville inte att bilderna skulle behöva vara pyttepyttesmå så istället fick jag ”trycka ihop” släktträdet lite vilket gör att det ser lite rörigt ut, speciellet nu när det är ofärdigt. Jag kommer att göra linjer mellan alla för att man tydligare se hur alla hör ihop. På dom här korten kommer jag sedan sätta bilder på alla i släkten och har tänkt att nederst på bilden skriva ”farbror”, ”kusin” osv. Inuti korten står namnet på personen och vilket datum denne är född. Funderar också på att lägga till stjärntecken men har inte bestämt mig ännu.

Här har vi då en sida om hälsa och utveckling. Rutorna till vänster är inget som kommer sitta kvar utan är bara för att visa hur jag tänkt. Kommer alltså sätta in fot- och handavtryck här senare. Längst ner i mitten har jag gjort en plastficka som kan öppnas och stängas med karborreband, däri ska det alltså ligga en hårlock sen. 🙂

 

Och här är då en sida om första födelsedagen, långt ifrån färdig.
Jag hittade förut på nätet ett dokument som en mamma fixat ihop med frågor som man kan ställa till sitt barn varje år (t.ex. favoritmat, roligaste minnet osv.) och sedan spara för att senare kunna gå tillbaka och se hur mycket som ändrats och hur man tänkte då. Tyckte det var en rätt trevlig idé och har därför klistrat in ett kuvert att lägga detta dokument i sen. För att inte kuvertet ska sno så stor yta från annat och för att dölja snöret lite så kommer jag fästa ett kort från födelsedagen på kuvertet sen. Får se vad med som kommer tryckas in på den här sidan men är nöjd än så länge. 🙂

Det är inte så himla mycket egentligen, men tycker det är skönt att jag i alla fall har startat! Nu kommer det dock vara fullt upp med att packa ner alla våra saker i kartonger istället inför flytten, är exakt en månad kvar tills vi får tillgång till vårat mysiga radhus! 😀