Paus tack!

För varje dag som går så får jag mer och mer panik. Snart är mammadagarna slut! Vi har inte fått svar om Nikkis förskoleplats, jag har inget jobb och jag har tydligen varit såpass ”smart” i början på graviditeten att jag gick med i facket men inte i a-kassan. >_<

– 10.000 failpoäng till mig!

Så jäkla mycket skit att hålla reda på med graviditetspenning, föräldradagar, sgi, förskoleköande, vaccinationer och gu vet vad…med en hjärna som är mos? Tänk om alla kunde få sig en personlig assistent igenom livet, någon som hade koll på vad man ska tänka på och vad man har rätt till. Någon som vet hur allting funkar och kan sköta allt sånt åt en när man själv inte är kapabel till att tänka. 😉

Nu blir det inskrivning på arbetsförmedlingen på måndag för att behålla min sgi, sökt jobb har jag ju gjort ändå men inte får man nått napp inte.. Ska ta tag i en del annat på måndag också.

Men nu är det fokus på söndag! Nikki blir nämligen 1år på måndag (kul sätt att spendera hennes födelsedag på?) så på söndag kör vi på öppet hus-principen och bjuder in släkt och vänner till att fira Nikki. Så mycket som vi har donat här hemma senaste månaden har vi nog inte gjort sen vi flyttade in haha. ^^ Jag har sprayat färdigt Nikkis byrå, gjort färdigt vårat vitrinskåp i köket, målat och satt upp fönsterlampor i vardagsrummet, satt upp kabelkanaler överallt, fått upp klädhängare i sovrummet, rensat på tomten, skruvat upp hyllor. Vi har ju ändå bott här i lite över ett år nu så är väl bannemej på tiden att man får ordning. *haha*

Såklart ska ju inte helgen gå smidigt… 😉 Det började med att vi fick flytta på Nikkis firande från lördag till söndag då det blev en liten bokningskrock. Och har vi otur nu så kommer Daniel få jobba i helgen, håller tummarna för positivt besked ikväll men tror det skiter sig. =/ Men men….fokus var det! Jag ska städa vidare här hemma, tvätta behövs! Sen imorgon ska jag fylla tårtorna och så ska jag ta fram pumpapajerna från frysen. Kommer bli toppen! 🙂

Trasig men lycklig ändå!

Uj uj, mycket som har hänt/händer just nu. Tiden i väntan på våran lilla bebis går tack och lov fortare än i början men har nu gett mig en otrolig stress istället trots att jag tänkte på allt redan från början haha. Mest oro och stress har jag nu inför huruvida jag kommer få graviditetspenning eller inte, kommer inte klara av att jobba länge till. Blir snurrig i huvudet av allt man måste sätta sig in i, alla papper som ska fixas och skrivas osv. Nu väntar jag bara på ett papper ifrån jobbet sen åker den där jäkla ansökan IVÄG, då har jag gjort mitt bästa och kan bara hålla tummarna..
Kroppen blir mer och mer trasig, förutom ischiasnerven som konstant är i kläm så har jag nu också problem med foglossning. Idag har jag dessutom asont i svanken, misstänker att det är för jag satt och sydde igår under dagen.

Trött som ett as är jag också, trots att mitt järnvärde är bra så vette tusan vad som är fel. Som tur är har Daniel haft mycket energi och boat som tusan här hemma. Jag blir alldeles varm inombords när han fixar och trixar, även om ordningsmänniskan i mig ibland får lite tuppjuck haha. 😉 Vi har möblerat om vardagsrummet som nästan är klart, ska fixa i sovrummet i helgen förhoppningsvis, lite finjusteringar i köket – till slut kommer våran lägenhet vara så fin och så mycket bättre!

Bebisen mår fint och jag har äntligen fått känna ordentliga sparkar, inte bara buffar. Det dröjde fram till v.24 ungefär innan hon började kicka på ordentligt, men jag har ju moderkakan i framvägg också så den jäkeln är i vägen. Nu kör bebisen på som tusan därinne och Daniel har t.o.m. kunnat känna några buffar – och jag har fångat en på film! Längtar till i september då vi ska på ännu ett ultraljud, få se vad hon egentligen gör när hon bökar runt därinne haha 😀

Så.. trots att jag är extremt trasig och har ont för jämnan så börjar det kännas mer värt det ju närmre målet man kommer. Men ännu är det låååång tid kvar, tur det så vi hinner få färdigt här hemma. 😉

 

View this post on Instagram

A post shared by Christina Hultén (@_tina.hulten_)

Vissa upp och vissa ner

Jadu, det är tur att jag enbart bloggar för min egen del och inte för att få pengar. ^^ Är lustigt för mig att jag alltid har älskat att skriva men ändå är så urusel på att uppdatera min blogg. 😛 Sitter ju inte vid datorn så mycket överhuvudtaget heller så.. Har inte använt min msn på ett par år nu, den dagen trodde jag ju aldrig skulle komma haha.

Vägen är fortfarande knackig för mig, men två är definitivt starkare än en och Daniel har fått mig på banan igen. Sen att han själv rasar i vikt känns lite taskigt 😉 Men själv är jag iaf uppe i -4,6kg från startvikten 1 januari så det är på väg åt rätt håll. För tillfället är det mest kosten som reglerats, ska ta upp simningen igen nästa vecka för att skona min trasiga kropp.

Har gått till en sjukgymnast nu ett par gånger och fått övningar för att först å främst bygga upp magmuskler sakta men säkert, så att min rygg får lite avlastning. Men nerven som krånglar är en buse! Den har varit snäll under alla möten med sjukgymnasten så han tror väl att jag hittar på. Jag fick iaf ett tips på hur jag skulle lätta på trycket runt nerven. Men har som sagt varit lugnt medan jag träffat sjukgymnasten regelbundet. Nu har jag ingen tid på 1,5 vecka så igår bråkade nerven som fan! Gjorde ont vad jag än gjorde och tipset jag fick funkade inte ett dugg. Även ryggen är arg på mig för jag har suttit och lagt ett 1500-bitars pussel, det tog många dagar men nu är det klart. Nu ska jag följa sjukgymnastens råd om att skippa pyssel för ett tag…försöka iaf 😉 För i det mesta jag gör så kräver det att jag sitter med rygg och nacke i yttersta läge (hänger över ett bord och tittar ner t.ex.) under en väldigt lång tid och det sliter extremt mycket på min kropp. Så ajja bajja för pyssel! Och en liten påminnelse till mig om att jag måste skaffa mig en ordentlig pysselstation, det är dock lägenheten för liten för.. 😦

Ska iväg på möte på jobbet idag 13-15, mitt på dan…sämsta jäkla tiden! Morgonmöte så man kan få resten av dagen fri till annat?! Nää det är väl inge skoj… *suck*

Kvar på vagnen

Jag har inte fallit av ännu 😉 men den dåliga vanan att uppdatera sällan är också svår att bryta haha.

Ja i förrgår blev det alltså ett besök till friskis. Igår blev det en långpromenad på jobbet men i väääldigt långsam takt. Att gå med en rullstol i snö är väldigt hoppigt och knepigt, men bra träning för armarna iaf. ^^

Idag blev det dock ett litet bakslag. Räknade blint med att kunna ta en promenad på jobbet så tog ingen på förmiddagen när jag va hemma (passade istället på att organisera i köksskåpen), men när jag kom hit så fick jag veta att kunden är krasslig och bör hålla sig inomhus. Typiskt! >_<
Men!….ska nog klura fram någon slags träning jag kan göra när kunden väl har lagt sig så jag kan känna mig lite duktig. 🙂 Speciellt med tanke på att imorrn blir en fuskdag, hade tänkt kompensera det idag och på söndag. Blir dubbelt arbete på söndag då som gäller helt enkelt.

Ajjabajja

Fuskdag igår, åt mer än vad mitt dagliga intag är på nu. Att det ska vara så svårt att bryta matvanor!
Blev en kort promenad igår iaf.

I morse kompenserade jag för gårdagen genom att promenera till busstationen istället för att ta bussen dit när jag skulle till jobbet i morse. Det är dock bara början. Efter jobbet åker jag raka vägen till friskis och kör ett pass på gymmet, sedan blir det promenad hem därifrån.

Ska inte fokusera så mycket på när jag fuskar för brukar vara det som gör att jag ger upp. Bättre att släppa den dagen, kompensera och gå vidare. 🙂

Är sjukt trött idag och har ont lite här och där, men ska ändå bli skönt att träna!

Året som har varit

Det här är ett sånt där inlägg som egentligen bara är intressant för mig. ^^ Det är nu jag ska summera allt som har hänt under det året som har varit på något vänster. Det blir nog lite långt inlägg även om jag ska försöka fatta mig kort. 🙂 På inlägget innan har wordpress satt ihop mitt bloggår, men det var inte så mycket att hurra för den här gången ;P

Jahaaaaa….

Året började iaf med teoriprov och sedan en uppkörning som jag kuggade. En månad senare gjorde jag ännu en uppkörning men den gick ännu sämre en den innan för jag var så himla nervös! Nu, nästan ett år senare så har jag fortfarande inget körkort av olika anledningar. Men men, det löser sig på nått vänster till slut 🙂

Jag har fått möjligheten att prova på någonting nytt! Då och då under våren så hoppade jag in på förskolan där Ann-Sofi jobbar. Jag var extremt trött efter första dagen men det var otroligt roligt att få jobba där med dom underbara barnen. *haha*

Johan och Matte isolerade uppe på vinden, och i mars kom Anders tillbaka för att inspektera. Han var riktigt nöjd. Den 24e april visades vårat avsnitt av Arga Snickaren på tv. Det var jobbigt att se sig själv på tv men ändå inte så hemskt som jag hade föreställt mig. Vi har efter det också bytt tak på vår utbyggnad (hallen och tvättstugan), det tog sin lilla tid. Den sista biten fick vi hjälp med av Daniels familj då vi spenderade all vår lediga tid på sjukhuset.

Som dom flesta vet så den 10e augusti hamnade Johan på intensiven efter en hemsk olycka, han brände 41,5% av huden. I nästan tre månader spenderade jag mestadels av dagarna vid Johans sida på sjukan. Jag har redan skrivit rätt mycket om det i bloggen så tänker inte upprepa det i detta inlägg. Själv har jag varit hemma från jobbet det här året mer än något annat år, ofta bara en dag här och där pga magsmärtor. Några nätter fick jag så ont att jag bara låg och grät. Var på väg till akuten en av gångerna men så slutade det plötsligt så valde att avvakta. Var till vårdcentralen och tog lite prover, gjorde ett ultraljud som visa på gallsten men då hade det varit lugnt länge. Sen poff i september så fick jag ett gallstensanfall igen och åkte till akuten, blev att operera bort gallblåsan.

Jag och Daniel var och kikade på ringar i våras, något som visade sig vara väldigt knepigt. Vi tycker lika på vissa punkter men annars har vi väldigt olika smak! Men efter mycket letande så hittade vi till slut två ringar som vi gillade (så olika men som ändå matchar varandra) och som vi då beställde. Det blev krångel och förseningar som hette duga men 2-3 månader senare så fick vi äntligen hem dom. Så den 16e december förlovade vi oss inne på biografen i Täby, precis innan ”The Hobbit: The Desolation of Smaug” började.

Så tar vi lite sån där småinfo!

• Midsommar firade jag i Riala med Daniels familj. På kvällen fick jag följa med på Daniel och Björns årliga fisketur vilket var riktigt trevligt även om det blev jääääääkligt sent. ^^
• Jag har provat göra eget vin för första gången, får se i sommar hur det smakar när det har lagrats ett tag. 😉
• Det har blivit en hel del pyssel, mest sådant för att fixa hemma hos mamma eller i lägenheten.
• Jag slog ihop mina två bloggar för att det var dumt med två som jag sällan uppdaterade. 😉
• Vi ifrån Bergshamra var på spelkväll i Hallstavik hos Vera och Adam, riktigt skojigt.
• Daniel och jag firade ett år tillsammans, längsta förhållandet jag haft.<3
• Jag har fått hjälpa några främlingar här och där – kändes riktigt bra även om det var småsaker.
• Tessan och Johan gjorde slut i mars, det var riktigt tråkigt. Men vi umgås alla ändå så inte mycket skillnad 😉
• Jag och Daniel har åkt på en dagskryssning, var riktigt mysigt.
• Det har nu gått 4 år sedan Mattes olycka – känns som det vore igår även fast mycket hänt sen dess.
• Jag har fått se sköna band live såsom 3 Doors Down, Skillet, Bon Jovi och Nickelback (för andra gången) – det var awesome! 🙂
• Daniel började på Coop i Arninge
• Jag har skaffat nya glasögon som jag verkligen älskar. Har aldrig trivts i glasögon innan jag hittade dom här. Dock bara använt dom periodvis av olika anledningar.
• Vi har bowlat med mina vänner i Uppsala.
• Jag och Daniel har bråkat med mygg i skogen för att fotografera Mimmi. Något som var riktigt roligt även om myggen var irriterande. Har fotat henne vid två andra tillfällen också. Dock inte hunnit fixa så många av bilderna sen allt med Johan hände.
• Johans fina bil blev stulen
• Jag har fått prova mat ifrån Tanzania när en kollega fyllde år – riktigt mumsigt.
• Matte tog studenten! Nu är vi stora allihopa, fasiken va tiden går.
• Vi köpte en skrivare+scanner+kopiator, var nog bästa köpet i år. Jag använder den iaf väldigt mycket. ^^

Och så lite lärdomar eller vad man ska säga…insikter?

Jag har insett hur viktigt det är för mig med ordning och reda. Min skalle blir tokig när det är rörigt, men det är väl därför jag är som jag är…för ordning har jag sällan 😉

Jag har insett att om inte jag gör något för mig så blir det inget gjort för ingen kommer göra det åt mig. Och jag har inser sakta men säkert att det är okej att kräva det man faktiskt förtjänar, och det är okej att be om hjälp ibland. Jag har börjat ta tag i saker och fått någorlunda ordning på t.ex. skulder. Och efter många år så har jag äntligen blivit av med min telefonfobi! Mycket tack vare situationer under året som tvingat mig till det, något som var extremt jobbigt då men som jag är tacksam för idag.

Jag har grubblat en heeeeel del, det gör jag visserligen alltid men nu har det verkligen funnits saker att grubbla över. Och jag har spunnit på en idé som jag verkligen gillar och nog kommer få ihop nu under 2014 – håll utkik! 😉

Min familj är mitt batteri

Jag vill ta och bena i en välmenad fras som klingar ganska så illa i mina öron och har nästan alltid gjort det beroende på sammanhang.

Jag vill börja med att säga att jag VET att ni menar väl och att ni säger det för att ni bryr er om mig och min familj. Jag uppskattar det verkligen! Men får jag höra sånt som ”tänk på dig själv” en gång till så blir jag tokig.

Alla vet vi att den rätta vägen sällan är lätt. Jag vill finnas där för min bror och stötta honom igenom det här, och det tänker jag göra tills jag stupar. Vi är alla i familjen extremt trötta, Johan allra mest. Men till skillnad från oss andra så kan han inte välja att ta en paus. Jag skulle aldrig kunna låta honom kämpa alldeles ensam igenom det här med gott samvete. Det sista jag vill göra i en sån här situation är att tänka på mig själv, jag tycker redan att folk gör det alldeles för mycket nuförtiden, och det är i mina ögon en större förlust än förlorad energi.

Jag VET att jag måste ladda mina batterier för att orka, det är ingen nyhet, vi har gjort detta förut. Men jag kan säga att mina batterier tog slut för länge sen! Jag skulle gärna lägga mig i sängen i fosterställning och vänta tills allt är över. Men jag går på någon obegriplig sparlåga som jag inte vet riktigt vart den får sin kraft ifrån.

Och JA, vi hjälps åt allihopa så gott det går. Jag är långt ifrån ensam i det här! Det är trassligt med att ha vardagen och ”mardrömmen” i samma värld, men vi har just nu inget val. Jag som bara är timmis är visserligen den som har mest tid att sitta på sjukhuset, och skulle jag spara energi genom att ta bort någonting så vore det jobbtimmarna som rök. Det är på sjukhuset jag vill vara. Visst, dom dåliga dagarna är extremt tunga det kan jag inte ljuga om. Men att besöka Johan och dag för dag se framstegen som inte ens han själv lägger märke till – det är DET som ger mig en ny gnista och orken att fortsätta.

Monday Monday

Första dagen på en ny vecka efter en trevlig helg. Jag och Daniel har varit och hälsat på hans familj. Jag har haft riktigt roligt men var väldigt slut igår kväll haha. Så är det ju jämnt när man är omgiven av barn, det är roligt som tusan men det kräver massvis med energi. ^^

Vaknade i söndags morse med rejäl halsont men så blev det bättre under dagen, var dock lite groggy på kvällen.  Idag har det  varit väldigt rassligt i halsen och jag har till å från känt mig lite groggy. Jag ska jobba imorrn men bara ett par timmar så förhoppningsvis går det bra. *håller tummarna* Jag är mer sjuk än frisk som ni har märkt. 😉

Sitter hemma idag och njuter av ledighet iaf, donar med lite filer och sånt på min externa hårddisk.

Hitta ork som man inte har?

Att gå omkring hemma och vänta på jobbpass och inte ha en aning om man kommer få några, det är det värsta jag varit med om. Jag har alltid haft ont om pengar den här tiden på året, men jag har ändå haft några fasta pass som jag kan räkna med att det täcker mina utgifter. Men nu har jag inte ens det. Nu ska jag sitta och hoppas på att någon blir sjuk. Jag kan inte planera in saker för jag måste ta pass om det dyker upp ett. Och missar jag ett pass så mår jag så sjukt dåligt för jag tänker ”tänk om det här är det enda jag blir erbjuden den här månaden” och jag hatar att ha det så. Jag känner mig aldrig ledig när jag är ledig för jag vet aldrig om dom ringer, samtidigt som jag mår sjukt dåligt när jag är ledig för jag tänker att jag inte kommer få jobba.

Jag längtar som fan till sommaren då jag får jobba såsom jag alltid har jobbat, heltid hos min gamla kund.

Men jag måste samtidigt komma vidare. Hur ska jag kunna bygga på mitt liv om jag inte ens kan ordna grunden? Jag är otroligt tacksam över att jag har Daniel i mitt liv men även han blir ju drabbad. Vi vill ha ett liv tillsammans, men kommer ingenstans om inte jag kommer någonstans. Det är ju inga som helst fel med hur vi har det nu det säger jag inte! Men man måste ju också tänka på hur man vill att framtiden ska bli liksom med ekonomi, boende, barn osv. Och jag som inte ens har en grund måste ju verkligen sätta igång! Men allt tänk får mig trött…

Jag tar tag i bitar för att sedan stöta på en motgång och lägga ner. Jag ger upp alldeles för lätt det vet jag med. Men känns lite som att jag inte vet vilken ände jag ska börja i. Har försökt dra i jobbnystanet tusen gånger – komma på vad tusan det är jag vill göra. Finner jag något som verkar någorlunda intressant så kollar jag hur jag ska ta mig dit och hela tiden är det något hinder känns det som! Dvs jag bygger upp ett hopp som jag sen får riva ner. Klart att inget blir serverat på silverfat men är ju så svårt när det bara är saker jag är NYFIKEN på..ska jag då satsa järnet för att komma dit och sen inse att det inte alls är något för mig? – och då börja om från noll..igen…

Känner att jag kommer bli fast inom vården som resten av släkten i princip. Jag kommer bli fast där och lalla runt för att jag inte kommer på vad annat jag ska göra…

Äntligen löning!

Igår fick jag min efterlängtade lön, såsom jag har väntat. Fick asdålig lön förra månaden för jag knappt hade jobbat något i januari. Så dålig lön jag fick förra månaden har jag ALDRIG fått under dom 7 åren jag har jobbat. Har inte haft råd att göra nånting eller kunna åka någonstans. Har kört på remsa för att ta mig till jobbet men det är också allt.

Har tack o lov inte fått uggla hemma helt iaf. Var ju till Vera och Adam i början på månaden tack vare att dom hämtade mig och Daniel och vi på kvällen blev hemskjutsade av Adams brorsa. Har också blivit hämtad och skjutsad av mamma ett par gånger så jag har besökt dom.

Men nu jäklar! Den här månaden är det normal lön och funderar på att prioritera ett busskort så jag åtminstone kan åka någonstans även om jag inte har råd att göra någonting. 😉 *haha*

Mycket är tack vare att jag fått extrajobb! Förra månaden fick jag nämligen hoppa in och provjobba på Ann-Sofie’s jobb för dom behövde vikarie där på förskolan. Det har varit riktigt riktigt roligt att få prova något nytt och jag trivs jäkligt bra även om jag halva dagarna känner mig lite tappad bakom flötet. 😉 Barnen är supergulliga små busfrön haha. Är skönt att kunna växla mellan assistentjobb och förskolan. ❤

Men idag är jag dock hemma och är sjuk. Nedrans förkylningar som kommer och går. Min hälsa är verkligen inte på topp, men har ju min idé om vad som är boven i dramat och har börjat jobba på det igen. Orkar liksom inte med det här.